Askeröds IF:s damlag närmar sig första segern

För ett par år sedan förekom det emellanåt matchreferat från Askeröds IF:s herrmatcher här på hemsidan. Syftet var då att emellanåt beskriva vad som sker där borta på idrottsplatsen som så många förknippar med Askeröd. Nu är det dags för en ny krönika, men denna gången handlar det om Askeröds damer som sedan förra året spelar i division 4. Under lördagen var det tid för årets andra seriematch, mot Tomelilla.
Redan timmen före avspark råder full aktivitet. Tomelilla har meddelat att de för dagen har få spelare och har bett om att spela med 9 spelare i stället för 11 på banan. Beskedet tvingar ut Dan Strand och Christoffer Sjöholm på planen med måttband och konor. Planen måste förminskas. Under tiden erbjuder spelande tränaren Mia Nilsson bärhjälp vid renoveringen av gamla klubbhuset. Ett gäng reglar ska in inför veckans ideella bygginsatser. Det ligger en förväntan i luften. Kan damlagets första serieseger sedan återstarten förra året komma just idag?
Vid avspark blåser det friskt från söder. Särskilt många åskådare finns inte på plats, det ska det ju heller inte vara i Coronatider, men några har ändå tagit sig in på idrottsplatsen. De som håller på hemmalaget får jubla redan efter ett par minuter när Thea Sjöholm Persson visar sin stora kapacitet. Hon spelar visserligen med ett stort knäskydd, Thea, men det verkar inte bekomma henne när hon dundrar förbi både en och två motspelare innan hon med precision trycker in bollen i närheten av krysset. Ja, så hårt är skottet att hon direkt efter tvingas byta en stund för att vila foten.
Matchbilden därefter är jämn. Möjligen är Tomelillas spelare något starkare än Askeröds, men deras framstötar blir oftast lönlösa tack vare ett smart försvarande hemmalag. Devisen en för alla, alla för en gäller fullt ut. Som när en av Tomelillas kvickare forwards tar sig förbi en och två Askerödspelare men sedan stoppas resolut av Cajsa Lineau som tredje tillskyndande försvarare. Också Amanda Johannesson, den modiga målvakten, ger berömvärt understöd genom spel med fötterna långt utanför straffområdet. Positionsspelet sitter fint och små detaljer strömmar ut som ögongodis till publiken. Som exempelvis när vårdade högerbacken Frida Wendel vid ett av Tomelillas kontringslägen lyckas bromsa upp anstormningen genom att följa en farlig löpning istället för att försöka ta bollen. Överlag känns försvarsspelet både sammansvetsat och genomtänkt.
Anfallsspelet kan med fördel beskrivas med ett liknande ord: det är metodiskt. Medan Tomelilla söker sig fram lite på måfå så gör Askeröd det med tydliga idéer och samförståelse. Även insparkar blir ett anfallsvapen eftersom alla vet vad som gäller; bollen rullas till ytterback som i sin tur enkelt når yttern. Därifrån finns ofta öppna alternativ både inåt banan och framåt. Flera gånger når Askeröd offensivt straffområde bara genom förutbestämda rörelser och passningar. Det ser enkelt ut. Och när metodiken inte längre ger avkastning finns också fantasi att ta till. Som hos Thea Sjöholm Persson som med styrka och kvickhet vållar skräck i Tomelillas fyrbackslinje. Eller Elin Skarp vars lugna uppenbarelse inhyser fin teknik och snabba fötter. Flera gånger rinner hon förbi utmed sidlinjen medan motståndarna häpet frågar sig hur det går till.
Trots att Askeröd har god kontroll på matchen lyckas Tomelilla kvittera en bit in i första halvlek. Målet kommer när Amanda Johannesson ännu en gång hjälper till utanför eget straffområde men har otur. I den tilltrasslade situationen lyckas Tomelillas nummer nio göra mål. Men Askeröd trummar på. Kort efter kvitteringen gör den stabila mittbacken Ebba Nilsson mål efter en inläggssituation. Och minuten senare drar Thea Sjöholm Persson ett stenhårt inlägg rakt i Elin Skarps panna, men dessvärre går bollen över mål. Ledningen 2-1 i halvtid är i underkant.
Lika snabbt som Askeröd gjorde mål i första halvleken, gör Tomelilla mål i den andra efter att ha hittat ett fint tryck direkt efter avspark. Men istället för att drabbas av uppgivenhet och nervositet, som kanske hade varit lätt att ta till för ett lag som inte vunnit särskilt många matcher, så sätter Askeröd gasen i botten. Elin Skarp lyckas återigen glida förbi försvarare på vänsterkanten och hittar in till Tanja Frank som trycker bollen just över ribban. Under resten av matchen står kampen mellan Askeröd å ena sidan och Tomelillas fint spelande målvakt samt hennes målställning å andra sidan. Elin Skarp navigerar sig centralt och smeker iväg ett skott som målvakten med möda tippar i stolpen. Mia Nilsson trampar majestätiskt iväg från innermittfältet och tvingar i friläge keepern till en jätteräddning. Elin Skarp testar målvakten igen varpå returen hamnar hos duktiga Jennifer Fridh som dänger bollen i ribban. Och mot slutet av matchen forcerar sig Thea Sjöholm Persson igenom försvaret innan också hon träffar ribban. Men några fler mål blir det inte, matchen slutar 2-2.
Som Askerödsspelare går det förstås att vara besviken över resultatet. Denna match fanns där att vinna, vilket hade varit en härlig belöning för allt arbete laget lagt ner under senaste 18 månaderna tillsammans. Men ser vi till prestationen så ska tjejerna i laget vara både nöjda och stolta. Visst finns det mer att träna på, saker att finslipa, men tid för det kommer. Själv vill jag framhålla två saker som utmärkande på ett bra sätt. För det första är det imponerande att ALLA som spelar i Askerödströjan gör det så genomtänkt och metodiskt. Laget gör en hel del byten av spelare och byten och positioner, men samtliga vet alltid vad som förväntas av dem och deras position. För det andra är det imponerande att denna fotbollsförståelse finns trots att så många är så unga. Det är liksom ingen tillfällighet att där står ett dussintal mopedbilar på parkeringen när laget spelar match; det är ju så få spelare som har åldern inne för körkort. Så segrarna kommer, det känner nog både spelare, ledare och publik efter matchen mot Tomelilla. Askeröds IF har verkligen ett damlag att vara stolta över.