Under söndagen hölls vårens upplaga av växtauktion i Stationsparken. 20 personer närvarade under en timmes solig auktion som sedvanligt leddes informativt och föredömligt av Louise Lundberg. 960 kronor blev den slutgiltiga summa som betalades för alla växter och gemensamt beslut togs att pengarna ska gå till Byföreningens pågående projekt att förbättra byns lekplats. I höst är det åter dags för växtauktion, den gången i samband med barnloppis och höstmarknad den 9 september.
Det känns alltid lite speciellt när byggnaden som ska besökas syns på avstånd. När det liksom tar lite tid att ta sig fram hela vägen trots att det hägrande målet synts sedan länge. Som liten var jag med om sådana upplevelser de gånger jag skulle besöka idrottsevenemang. Inte minst Globen i Stockholm har en särställning bland dessa besöksmål eftersom den syns redan vid infarten till staden oavsett om färden går med bil eller tåg.
Askerödsbygden kan inte stoltsera med särskilt många liknande byggnader. Men när jag vandrar asfaltsvägen mellan Askeröd och Brorstorp på väg till kvarnloppis känns det plötsligt lite som om jag är på väg till Globen. Långt där borta, på andra sidan böljande fält, kan jag ju redan se kvarnen. Jag ökar takten. Äntligen ska jag få chans att gå in där, i huset som jag sneglat mot ända sedan jag flyttade till bygden. I den förträffliga boken Historien om Askerödsbygden har jag redan kunnat läsa om kvarnens historia och om en före detta ägare, Oscar Andersson, som inte förstod sig på fattigdomen omkring honom varpå han vägrade dela sina ett kilos färdigpackade sockerpåsar på mitten för de husmödrar som enbart hade råd med ett halvt kilo. Jag hoppas att Linda och Linus, loppisens värdar och de som nu bor i kvarnen, ska vara mer medgörliga. Kanske kan de till och med låta mig klättra upp i kvarnens topp.
Väl på plats besannas mina förhoppningar och jag får lov att utforska den enda kvarvarande av bygdens tre kvarnar på nära håll (en av de övriga köptes av SVT och brändes, onödigt kan tyckas, ner vid filmatiseringen av tv-serien Skånska mord). Med viss möda balanserar jag mellan kvarnhjul och branta trappor innan jag sätter mig själv i säkerhet på den nedersta våningen där loppisen äger rum. Det är andra gången som Linda och Linus arrangerar evenemanget.
-Förra året sålde vi i stort sett allting, det som blev kvar skänkte vi bort. Men så insåg vi att vi hade ganska mycket mer saker att sälja i år så vi bestämde oss att ha loppis igen. Och nu är det några som frågat om de får stå och sälja här nästa år så det verkar bli en tradition, berättar Linda bakom en disk full av glas och porslin.
Ett av de mest spännande inslagen jag finner på loppisen är ett kylskåp fullt av öl. Både på flaskorna och kylskåpet kan jag läsa ”Gummastorps Mikrobryggeri”. Dessvärre är flaskorna inte till salu, de förvaras bara där eftersom Linus tillsammans med några vänner brygger egen öl här på gården. Såsom lagstiftningen ser ut krävs mycket jobb för att få ölen till försäljning.
-I framtiden är planen att vi ska brygga ölen här i kvarnen en våning upp, berättar Linus som dock inte tror att det kommer att bli på annat än hobbynivå. Och det är väl gott nog.
När jag lämnar loppisen gläds jag över att äntligen ha fått se kvarnen jag sneglat åt så länge, men också över att jag hela tiden upptäcker nya intressanta saker i bygden. Nu vet jag att här finns ett mikrobryggeri, om än på hobbynivå, och en kvarnloppis på väg att bli tradition.
Nu har Hörby kommun färdigställt programmet för årets sommarlovsaktiviteter. Som tidigare skrivits här på hemsidan har kommunen i år valt att ge förtroendet till föreningar och organisationer i bygden och Askerödsbygdens byförening är en av dem som fått bidrag. Fram till 8 juni är det nu möjligt för barn och ungdomar att anmäla sig till aktiviteterna på kommunens hemsida.
Vi hoppas att det är flera som vill komma och vara med under aktiviteterna i Askeröds stationspark och lekplats 5-7 juli!
En av de frågor som byföreningen och enskilda invånare i bygden arbetat mest med under senare år är vägen som går mellan Löberöd och Östraby, genom Dala och Västerstad. Många hade önskat sänkt hastighet på sträckan, inte minst genom Dala där hus finns samlade på båda sidor av vägen. Ett annat förslag har varit att få till en cykelväg för att förbättra säkerheten för dem som till äventyrs vågar cykla i bygden.
Senast i raden är det Linda Stenbeck, numera styrelseledamot i byföreningen, som drivit frågan. Som en följd har hon nu nåtts av svar från Trafikverket som trevligt men bestämt berättar att inga förändringar inom deras ansvarsområde planeras. Det Trafikverket hade kunnat satsa på är saker som fartkameror och/eller olika typer av farthinder, men det är således inte att förvänta. Anledningen är att Trafikverket måste lägga pengar på sträckor där det kör fler bilar.
Byföreningen kommer dock fortsätta påtala behovet av åtgärder på sträckan vid lämpliga tillfällen. Som det är just nu är det farligt att befinna sig utmed vägen, något som gör att få väljer att cykla i bygden trots att viljan finns. Vägen utgör dessutom ett effektivt hinder för kontakter grannar emellan, något som försvårar ambitionen att uppmuntra naturliga möten och en levande bygd.
På torsdagskvällen bjöds det åter upp till fotbollsunderhållning på Kyavallen när Askeröds IF spelade sin andra hemmamatch för säsongen. Första gången gick det bra; då var Torna Hällestad på besök och fick se sig besegrade sedan Askeröd vänt 0-2 till 3-2 i andra halvlek. Denna gång skulle Skivarp stå för motståndet, ett lag som hade börjat serien med fyra raka förluster. Så det fanns nog en hel del besökare på Kyavallen som hoppades på en enkel match för Askeröd.
Det dröjde inte heller länge förrän hemmalaget tog ledningen. Efter den andra hörnan på kort tid så lyckades Johan Svensson efter ett visst mått av kalabalik i straffområdet forcera in bollen i mål. En perfekt start för Askeröd. Men trots den fina starten och trots att Skivarp inte tagit någon poäng hittills i serien så var det Skivarp som efter målet började dominera. Genom småtrevlig fotboll kombinerade man sig fram flera gånger och hade det inte varit för några hjältemodiga insatser både av Askeröds försvar och av målvakten Rikard Persson så hade Skivarp kunnat göra både ett och två mål. När domaren lät visselpipan ljuda för halvtidsvila ledde Askeröd med 1-0, men Skivarp hade varit det spelförande laget.
Mönstret fortsatte i andra halvlek. Skivarp, med sina kvicka spelare, höll bollen inom laget och försökte nå fram till Askeröds mål. Återigen gick det därför emot logiken när Askeröd i ett av få anfall lyckades göra 2-0 genom den gamle målkungen Johan Jönsson. Det var ett mål som spred lättnad både i Askeröds lag och bland publiken; känslan var ju att Skivarp mycket väl skulle kunna göra ett mål, men nu fanns det en buffert. Och Skivarp kom närmre och närmre. Vid ett tillfälle svingade man in bollen från vänster och fick ett par chanser att placera in bollen i Askeröds mål innan Johan Svensson på något märkligt sätt lyckades stå i vägen och få bollen till hörna. Ju längre halvleken led, desto mer började Askerödsspelarna dessutom ta optimistiska men kanske lite huvudlösa beslut. Några gånger tappades bollen i farliga lägen och några gånger hamnade man fel i positionsspelet. Och med 20 minuter kvar av matchen fick Skivarp också in bollen i målet till 2-1 efter en straff.
Men närmre än så kom inte Skivarp. Askeröds mittback Rolle Jönsson, planens bäste, städade undan alla de gånger det började närma sig målchans för bortalaget. Och jublet blev stort när matchen tog slut, en match där Skivarp hade visat fint spel men Askeröd varit det effektivare laget. Ibland räcker det gott så.
Som sagt gjorde Rolle Jönsson en berömvärd insats i försvaret. Ibland blir han kanske lite het på gröten, exempelvis när han några gånger vid ställningen 2-0 drog iväg i djupled mot Skivarps mål med ambitionen att kröna den fina insatsen med att göra mål. Det man annars önskar av försvarare är ju att de försvarar, särskilt när man leder. Bäst i laget var han ändå, brytningssäker och trygg. I övrigt var det kul att åter se Johan Jönsson på Kyavallen efter ett par säsongers frånvaro. Johans kropp verkade mjukna till ju längre matchen led och mot slutet kunde han både dribbla och få med sig enkla frisparkar. Vid ett tillfälle hjälpte han dessutom till nere på egen vänsterbacksposition. Då blev jag förvånad. Faktum är att jag vill lyfta fram ännu en Jönsson, nämligen Jonathan Jönsson som slet berömvärt på mittfältet och tog stort ansvar i positionsspelet. Men med det sagt och innan jag anklagas för att särbehandla människor med namnet Jönsson ska hela laget ha en eloge för en fin kämpainsats.
I tur och ordning; Rolle Jönsson, bäst för dagen, samt målskjutande Johan Svensson och Johan Jönsson