Hörby kommun genomför just nu en stor satsning där kreativa aktörer från kommunens alla hörn möts vid olika tillfällen. Tidigare har det bland annat varit träffar i Lyby, Svensköp och Pärup och nu är det dags för Askeröd att stå värd. Den 27 september går det av stapeln och inbjudan finns att se här nedanför. Passa på att komma nu, alla ni som känner att detta är en kväll för er!
Under Askeröds sommarcafé var det många som besökte de tillfällen då Ibiza Bäckström ledde Yoga i stationsparken. Nu blir det en fortsättning under hösten då Ibiza kommer leda Yoga på Byaloftet vid Askeröds idrottsplats. Genom att klicka på länken här nedanför kommer ni till ett informationsblad som Ibiza skrivit och där ser ni också hur ni anmäler er.
Passa nu på och testa Yoga, det skulle vara härligt om vi kan ha kvar det i byn länge!
Under ett par dagar har den som till äventyrs har en prenumeration på Skånska Dagbladet kunnat läsa mycket om Askeröd. Flera reportage gjordes om sommarfestligheterna och även sommarcaféet fick påhälsning av Skånskans reportrar.
Artiklarna finns också på nätet men är där låsta. Ni som har prenumeration kan läsa dem genom att följa följande länkar:
Inför Askeröds sommarfest: http://www.skd.se/2018/07/27/askerod-gor-sig-redo-for-arets-sommarfest/
Askeröds loppmarknad: http://www.skd.se/2018/07/28/rusning-efter-fynd-pa-loppis/
Askeröds somamrcafé: http://www.skd.se/2018/07/31/en-samlingsplats-i-hjartat-av-byn/
För andra året i rad blev det succé när Askerödsbygdens byförening, med stöd av Hörby kommun, arrangerade sommarlovsaktiviteter. Under tre dagar deltog barn och ungdomar i att utsmycka Stationsparken med olika konstverk – och de gjorde det med den äran. Verken kommer stå kvar i parken över sommaren så passa på att gå dit, de är väl värda att ses!
Under nationaldagen firades traditionsenligt Askeröds byadag på Askeröds idrottsplats Kyavallen. I år var det många som tagit sig dit, kanske för att det också erbjudits trädgårdsvisning hos Gun och Sigurd Nilsson före (text och bild från detta finns nedanför detta inlägg). Stärkta av god mat, tårta och, inte minst, gott sällskap var det nog många som efter denna dag var redo att möta sommaren!
Under nationaldagen erbjöds det ett par olika aktiviteter i Askeröd. Först ut var Gun och Sigurd Nilsson som bjöd in till visning av sin vackra trädgård, ett fint tillfälle för besökare både att njuta och att lära sig saker. Föredömligt nog hade Sigurd på förhand gjort beskrivningar av såväl hus som trädgård och diverse odlingstips – beskrivningar som delades ut till alla besökare. Ni som missade chansen att besöka får ändå en möjlighet att läsa dessa beskrivningar här, tillsammans med ett par bilder från visningen såväl som historiskt. Håll till godo!
Trädgårdsvisningen den 6/6 2018 hos Gun o Sigurd i Askeröd !
Huset. När vi 1973 köpte huset såg vi ganska snabbt husets möjligheter men det var den sköna ekhagen som fick oss att slå till direkt. Husets har byggts i omgångar, delen med manufaktur-garnaffär sedan 1893 byggdes före 1880/enligt lagfart/ med gjutet golv direkt mot marken för kylning av mjölken som skummades för mejeriets smörtillverkning. Det var uppköpsmejeri i huset under ca 20 år. Den äldsta delen bortom ytterdörrarna i väster bör vara byggd under 1860-talet.En arkitekt föreslog en förändring som passade vår familj med då 3 barn. Huset ändrades från butikslokal med 3 rum och en 3:a en 2:a och en 1:a till 8 rum och kök och flyttade in i dec. Vi anlitade snickare för kök och garderober samt elektriker och rörmokare men övrigt gjorde vi själva.
Växthuset byggdes år 2000 av stora 2-glasfönster i aluminium som suttit i hus som bytt till 4-glas. En värmeslinga från husets värmepump i jordbäddarna med cirkulationspump styr en givare i jorden som ställs på 12 grader startar vi 10-15 mars. Tomaterna sås 20 jan inomhus där det går att hålla 14-15 gr och belyses med 2 ledlysrör med rött/blått ljus. Slanggurkor sås februari i lite högre temp och även de belyses. Det brukar gå att skörda både tomat och gurka från nationaldagen till allhelgonahelgen. Vindruvorna av sorterna Frankenthaler/blå och Dr Schmidtman/vit är liksom minikiwin planterad utanför växthuset och dras in genom ventilationsluckor i grunden. Beskär vindruvorna hårt i december och under sommaren de nya skotten ett blad efter blomklasen.
Uthuset med rejäla gråstensväggar på 3 sidor innehöll förr brygghus, utedass och utrymme för de olika familjernas förråd av t.ex. koks. Vid norra gaveln där vi tog bort oljetanken och lade en kvarnsten som vi först tänkte ha som bord med affärslokalens trappa som sittplatser. Senare fäste vi några hjulringar ovanpå och gjorde om det till en vattenspegel med fågelbad och vattenfall. En svagströmspump i nedre dammen förser grodan med vatten. På den fina väggen i norr har vi den tidigt blommande rosen Kiese tillsammans med klematisen Jackmanni som trivs i halvskuggan.
Vinkasten på andra gaveln byggde vi 2014 har tre sorter vindruvor, en fikonplanta. Klivia och amaryllis. Under hösten sätter vi in en del växter för avmognad och täcker dem med bubbelplast med en frostvakt under. Använder även verkstadsutrymmet för övervintring.
Jordkällaren bakom byggde jag för några år sedan och har ventilation och elljus. Där förvarar vi en del burkar, rotfrukter och nedklippta fucksior när de avmognat.
Garaget byggdes 1924 för byns första bil byggdes delvis av lådor för galoscher.
Växter i trädgården. När tujan med 4 stammar blev alltför hög toppades den och senare byggde vi en några våningars lekstuga med utsiktspunkt dit man kommer på 22 trappsteg och med hjälp av kraftiga rep. I skuggan under där tidigare sandlådan tidigare låg är skön sittplats när solen steker.
Valnötsträdet som planterades i slutet av 70-talet beskärs på sommaren för att det inte skall bli högre än flaggstången och för att ge bättre skörd. Vi skördar de flesta år 30 liter som vi torkar i ugn och det räcker nästan hela vintern. I hörnan bakom växthuset har vi ett tagglöst björnbär, Thornless Evergreen som bär rikligt med välsmakande färgrika bär. De nya skotten dras varje höst ut längs tujahäcken och täcks vid sträng kyla och under våren binds de upp mot husets södervägg. Rossorten Raymont Chenault med friska blad och riktigt med röda blommor tidigt på sommaren och återkommer under sommaren liksom klosterrosen Uetersen. Bornholmsfikon som ger goda frukter men tål inte under -12 har spaljerats mot köksväggen och täcks den under vintern.
I rundningen fanns tidigare äppelsorten Säftaholm men jag har ympat om det till Aroma. Här finns även rosen Leonardo da Vinci och den doftande rosen Felingsgold med gula sen ger vita blommor även de är rotäkta och blommar återkommande under sommaren. Här finns även en kinesisk buskpion med stora röda blommor som dock fryser bort vissa år. I andra rundningen finns ett äppelträd där jag ympat in 6 olika sorter. Päronträdet i hörnan är ett familjeträd med 4 sorter men vissa år fryser blommorna på någon av sorterna eftersom de blommar tidigt. Bokhäcken mot ekhagen klipps i formationer för att få sikt ut genom ekhagen. Längs bokhäcken en rad av blåbäret Putte och framför dem en rad med hösthallon som ger skörd långt in på hösten och även tidigare om man lämnar några kvar några övervintrande grenar. 2 rader spaljerade rikt bärande smakrika svarta vinbär av sorterna Triton och Titania.
Plåten mot mördarsniglar satte jag upp för 10 år sedan då invasionen blev för svår. Jag köpte tunnplåt av återvinningsföretag och bockade utåt-nedåt 3 cm i 55 grader. Naturhistoriska institutionen i Göteborg blev så intresserad att de gjorde ett reportage som de tog in i tidningen Råd och Rön. Runt luftintag i växthus och vinkast hindrar klistrad koppartejp effektivt sniglarna.
Gräsklippningen sköts av Husqvarnas utmärkta Klippo automatiskt 3 ggr i veckan.
Buxbomplantorna har jag förökat med sticklingar från gamla friska plantor på granntomten så vi har sluppit buxbomsjukan. Formklippningen har jag inspirerats av på den fina botaniska trädgården i Funchal på Madeira.
Krävande växter sätts i behållare och krukor och förvaras vi i svalt och ljust rum under vintern. Kamelia, den starkt doftande vintergröna japanska jasminen som blommar rikligt från maj till aug. vackert blommande Nerium, vintergröna citron får extra ljus under vintern. Övervintrar även någon planta av psysalis, gulblommande Sennan, blyblomman, passionsblomma, mandelviva, bouganvillèa, svartöga, afrikanska liljor, högväxande blålila verbena och pelargonier.
Dahlia och flera sorters fucksia förvaras frostfritt tillsammans rotfrukter o burkar i jordkällaren. Broccoli, majs, purjolök, västeråsgurkor och några blomsorter sås i växthus och planteras ut när vädret tillåter. Broccolibladen äter duvorna så de måste skyddas med nät. Potatis läggs till groning i mitten av mars och skördas ofta i slutet av maj. Brukar sätta några i botten av 10-liters spannar och förgrena skotten och fylla på jord efterhand.
Nu är det dags att återskapa förra årets succé då vi anordnade sommarlovsaktiviteter i Askeröd!
På nationaldagen den 6 juni, just innan firandet av Byadagen börjar, bjuder Gun och Sigurd Nilsson in till trädgårdsvisning. Kom, bevittna, njut och lyssna till berättelser om huset och trädgården som länge varit en av Askeröds vackraste. Och vill du redan nu veta mer så går det att läsa ett reportage som publicerades i tidningen Norra Skåne i april på följande länk: http://www.nsk.se/2018/04/18/tomaterna-skots-som-sma-bebisar/
Varmt välkomna!
I tisdags arrangerade Askerödsbygdens byförening ett möte om Dala i Dala. Platsen för träffen var Dala bil och traktors nybyggda maskinhall och på förhand fanns förhoppningar om att ett flertal boende i Dala skulle dyka upp. Sittplatser fanns för ett 20-tal. Tre flaskor mineralvatten hade också köpts in.
Just innan mötet kunde man dock ana att varken sittplatser eller mineralvatten skulle räcka. Utmed landsvägen kom folk till cykel och till fots, i vissa fall med hjälp av rollator, innan de tog ståplats eller sittplats i maskinhallen. Till slut uppgick skaran till ett trettiotal personer och fler än hälften av alla hushåll mellan Dalas ortsskyltar var närvarande. En uppslutning som måste betraktas som en succé. Och det tog inte lång tid innan flera personer uttalade förvåning över att de ännu inte träffats trots att man under många år bott bredvid varandra.
När mötet väl kom igång visade det sig att de allra flesta i Dala helst av allt önskar en förändring när det gäller trafiksituationen. Landsvägen som går genom byn har en hastighetsbegränsning på 70 km/h, en hastighet många boende tycker är för hög (inte minst för att många bilister i realiteten kör något för fort vilket gör att bilar ofta kör förbi i 90 km/h). Orsakerna till att hastigheten upplevs som problem är många. Vissa vill känna sig säkrare när de går ut till sin postlåda eller till äventyrs ger sig ut på promenad eller cykeltur i byn. Andra tänker på barnen som leker i sina trädgårdar just bredvid vägen eller som på morgnar och eftermiddagar behöver gå utmed vägen för att komma till skolbussen. Några påtalar att det är väldigt många utfarter i Dala, att dessa ofta är skymda och att det bara är en tidsfråga innan det smäller när någon med bil försöker ta sig ut från sin utfart. Att flera gårdar dessutom hyser egen verksamhet som gör att transportfordon emellanåt måste använda utfarterna gör situationen än mer riskabel.
Mot denna argumentation fanns även boende som inte såg på vägen som lika problematisk utan tvärtom ansåg att hastighetsbegränsningen som finns just nu är lagom. Det är ju trots allt så att vägen länge varit en beståndsdel av livet i Dala och att alla som köper hus där känner till det redan från början. Och så är det ju med de allra flesta frågor i samhället; olika tankar och åsikter finns och måste få finnas. Glädjande denna kväll var dock att saken diskuterades i god ton.
Parallellt med diskussionen om vägen lyftes också behovet av att få till en cykelbana. Anläggandet av en sådan skulle utgöra en stor och positiv förändring för de boende i Dala och på en direkt fråga från en av deltagarna sade sig flertalet (men inte riktigt alla) husägare vara beredda att avstå en del av sin trädgård för att förverkliga en cykelbana. Glädjande nog finns också en sådan planerad i Hörby kommuns översiktsplan för 2030 så förhoppningsvis kan det bli verklighet inom ett par år. Vid summering av diskussionen kring bilväg och cykelbana verkade de flesta överens om att en något sänkt hastighet för bilvägen samt en cykelbana är värt att arbeta för i Dala. En arbetsgrupp om fem personer tillsattes för att se närmre på dessa frågor.
Efter att vägen avhandlats följde ett par mindre frågor. Avsaknaden av en busslinje påtalades av en av de äldsta i sällskapet, Hanna Ahlkvist, som visserligen både cyklar och kör bil fortfarande men som anar att hon inte kan göra det så länge till. Hon har förhoppningar att den busslinje som till inte så länge sedan gick mellan Östraby och Löberöd kommer igång igen, inte minst för att just äldre ska kunna lämna bilen hemma.
En ytterligare fråga som lyftes handlade om behovet av vatten. I Dala finns inget kommunalt vatten dragit och många har problem med sinande brunnar. Dock förefaller det som att ingen enkel lösning finns i sikte eftersom ansvariga på kommunal nivå inte har för avsikt att dra kommunala ledningar till området inom den närmsta 15-årsperioden. Därtill har det visat sig svårt att hitta vatten vid brunnsborrningar vilket gör en eventuell gemensam satsning på brunn till en osäker investering. Frågan lämnades olöst för kvällen men ändock lyft och erkänd som en mycket viktig fråga för byn framöver.
Slutligen samtalades kort om behovet att se över allén som finns utmed bilvägen från Västerstad till väg 13. Ännu finns det kvar träd som minner om en praktfull och långlivad allé som en gång sträckte sig betydligt längre än den gör idag. Dock bör den nu planteras om utifall att vi önskar en allé där också i framtiden. Möjligen finns det medel att söka för sådan plantering.
Vid avsked för dagen lyftes frågan om liknande möten bör hållas även framöver. Svaret blev ett övertygande ja och då gärna i form av en grillkväll…
I söndags rullade Askeröds egen folkhögskolekurs vidare, denna gången med temat konst. Föreläsare var Trevor Graham, boende i Dala, som berättade om konst som ett sätt att skapa gemenskap. Uppbackad av en diger kavalkad foton och erfarenheter berättade han om hur nordöstra England använt just konst som ett sätt att ta sig igenom tuffa tider efter att den stora gruvindustrin försvann från området.
Genom insatser i det stora och det lilla har nu städer som Newcastle och Gateshead blivit berömda för sin konst och gett flertalet människor en tro på framtiden. Värt att minnas är då att det inte bara är de storslagna sakerna, bäst exemplifierat av maffiga Angel of the North, som burit förändringen – lika viktiga har små gräsrotsinitiativ varit.
Trevors berättelse handlade visserligen främst om England och ett område där som var i stort behov av nya identitetsskapande inslag. Men det är inte bara där som människor och samhälle tvingats till förändringar. Även i våra skånska småbyar är det till exempel inte så länge sedan det såg betänkligt annorlunda ut, något som kanske mest märks i att de flesta typer av service har försvunnit. Urmakare, mejerier, slakterier, bagare, caféer, mataffärer, järnvägsstationer, postkontor, skolor – alla är de saker som inte för så länge sedan fanns i de minsta av orter men som sällan gör det längre. Frågan är vad som nu utgör den lilla byns identitet – vad vi har med oss från svunna tider och vad vi vill göra med framtiden. Vad vi än kommer fram till kan exemplet från England visa att konst kan vara nyckeln i arbetet att skapa gemenskap och stolthet för det unika i platsen.
Dagen avslutades med en uppskattad rundvandring där Askeröd beskrivs genom inramade bilder och dikter. Nedan återges en Haiku skriven av Yvonne Hammer, deltagare på kursen.
Vindsus i praktek
blommande rhododendron
skriande råkor.
Munter promenad
fånga bild genom träram
himlen är gråvit.