Så har det varit byavandring i Västerstad och en rackarns massa politiker på besök. Var nog minst lika många politiker som boende från närområdet som dök upp.
Vi samlades vid De la Gardieskolan i Västerstad och inledde med att, precis som det låter, gå längs byvägen mot Dala så länge trottoaren räckte (till spannmålscentralen med andra ord) för att vända
tillbaka och förbi ut mot väg 13 och prova på barnens oskyddade väg bort till församlingshemmet där, om jag förstår det rätt, musikskolan huserar på kvällarna.
Under turen lyftes problemet med höga hastigheter och dåligt skydd för fotgängare och cyklister. Gruppen med boende kunde summera 8 dödsfall på vägen mellan Löberöd och väg 13 senaste 40 åren. Det
lyftes också fram att trafiksituationen hindrar oss från att umgås, man håller sig helt enkelt inne då det är livsfarligt att knalla över till grannen.
Efter vandringen samlades vi i matsalen på skolan och själva dialogen kunde påbörjas. Vårt kommunalråd som också är kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD), kommunstyrelsens 1:e vice
ordförande Lars-Göran Ritmer (M) tillsammans med Magnus Archenholtz som är tillförordnad förvaltningschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen tog ansvar för att föra dialogen.
Flera viktiga punkter togs upp;
Behovet av cykelbana mellan Löberöd och väg 13 lyftes. Kommunalrådet hänvisade till att det är en fråga för trafikverket. Vi fick besked om att det är mycket dyrt med cykelväg om trafikverket skall
ordna det vilket man fått erfara i trakten kring Fulltofta där man nyligen fått en 600 meter cykelväg byggd av trafikverket.
Efter cykelbanan var det dags att diskutera trafiksäkerhet och de problem med höga hastigheter vi upplever på flera håll. Även detta hänvisades till trafikverket. Dock nappade vår kommunpolis och
lovade att vidareförmedla behovet av hastighetskontroller till kollegorna.
En fråga om hur kommunen kan stötta oss när våra brunnar sinar dök upp. Ett önskemål om ett tappställe så att vi kan hämta vatten när det sinar där hemma presenterade. Det visar sig vara en fråga
för Mittskåne Vatten som har strikta regler om att man bara får ge service till ”vattenkollektivet”, dvs bara de som redan är kunder kan få en nödlösning och den som har egen brun är ju inte kund. Kommunen visade i övrigt ett svalt intresse för att bistå och hänvisar till fastighetsägarens egna ansvar. Samtidigt lyfte kommunalrådet fram våra privata brunnar som en kommunal tillgång om kommunen i övrigt får problem med vattnet (tex förgiftning). Det blev inte något rungande Ja-vist från församlingen.
Ytterligare frågor handlade om att renovera Västerstads Allé och minska klippning av vägrenarna för ökad hänsyn till insekter och biologisk mångfald men även dessa frågor hänvisades till trafikverket.
Slutligen diskuterade vi behovet av kollektivtrafik och att det faktiskt fanns busstrafik när flera av oss flyttade hit. Kommunalrådet berättar att man haft uppe frågan med Region Skåne men att det
är besvärligt och dyrt, att man ansåg att Region Skåne har beslutat att satsa på kollektivtrafik på landet men lägger alla pengar på att bygga spårvagn i Lund.
Skall man summera var det trevligt med lite uppmärksamhet, gott kaffe och en fin liten kaka (jag tog två) men de flesta problem vi upplever och vill förändra verkar inte vara något för våra kommunala
politiker som i stället hänvisar istället till Trafikverket.
Vi borde kanske bjuda in trafikverket i stället nästa gång.
Vid pennan och agitator på mötet
Erik Ridderby
